Inlägg märkta ‘Niklaus Bauer’

 

Den bästa mässan i alla våras liv!

Årets Sportfiskemässa ägde rum i Elmiamässans hallar i Jönköping. Jag åkte ned med Niklas och Tommy för att närvara. Vilken mässa det blev också, som Lubbe själv sa: Detta kommer bli den bästa mässan i alla våras liv. Först var det tänkt att vi skulle bo på ett av hotellen inne i stan, en bit bort från mässan men ett samtal måndagen innan mässan till Scandic Elmia visade sig vara en bonus då dom precis fått en avbokning av ett rum med tre bäddar – Taget!

Niklas och jag mötte upp Tommy vid Liljeholmen i Stockholm på fredag förmiddag och påbörjade vår resa nedåt i landet. När vi kommit halvvägs började Niklas och jag prata om biljetterna till mässan och Tommy tar ett djupt, ljudligt andetag och får ur sig ett ”Men nej, faaen..!” och anledning till Tommys reaktion är enkel: hans fribiljet som han vann av Mälaren Lures sitter kvar på kylskåpet. Sniket kan man säga, Tommy satt dessutom och tittade på biljetten medan han drack sitt morgonkaffe. Nu kostar ju inte biljetterna mer än 130 kr så det kunde ju varit värre, men ändå…

Resan i sig flöt på riktigt bra och vi var framme och incheckade på hotellet vid halv två. Efter att ha kollat så frisyren såg okej ut knatade vi likt de tre musketörerna (läs: Knatte, Fnatte & Tjatte) mot Elmias entré där vi möts av Fly vs. Jerk-limousinen som KanalGratis.se ordnade till åtta lyckliga besökare samt deltagarna i Fly vs. Jerk 6. Även Fkp-Gears gäddmobil stod att beskåda med en Porta Bote på taket. Sjöpolisen hade parkerat en av sina Ribbåtar utanför även de och denna best fullkomligen skriker fart, 175 hk på en sådan låg och lätt båt tar sig nog fram hyffsat fort. 

Hur ofta fiskar Lubbe och hans crew gädda liksom? 😉

 

En båt de flesta av oss inte kör ifrån ute på sjön.

Väl inne på mässan passade jag på att hälsa på Peter Dahlström som satt i Save The Baltic’s monter precis innanför biljettkontrollanterna och knöt vertikalflugor och annat roligt, bland annat sina berömda Bombardahamstrar. Peter hade beställt tafsar av mig men önskade ha sina egna beteslås samt Savage Gears kullagerlekanden på dom så jag knöt dom på plats åt och beställde i samma veva en hamster av honom. 

Precis som jag ville ha den. Huvudet ser rosa ut men det är rött i verkligheten.

Under fredagen hann vi inte med så mycket mer än att ta ett snabbt varv inne på mässan och sedan ta plats framför stora scenen för att se det sista avsnittet av Fly vs. Jerk 6. Det bästa med eventet var att deltagarna också fanns på plats och de visste inte mer än vad vi visste, utöver sin egen prestation den sista dagen av tävlingen. Så deras reaktioner medan avsnittet rullade var ju toppingen på desserten. Kortfattat så var detta det, enligt mig, bästa avsnittet än så länge i seriens historia. Efter ett avsnitt fullt med spänning och vändningar stod till slut Team Svartzonker/Abu Garcia som vinnare av den sjätte omgången av Fly vs. Jerk.

Av respekt för KanalGratis.se’s önskemål tog jag inga bilder på eventet (dumt nog inte ens för att nu i efterhand använda i bloggen) så det blev endast några bilder när deltagarna beger sig mot limousinen för att ta sig till efterfesten. 

En välförtjänt seger. Stort grattis till Claes & Evelina!

För er som ännu inte sett Fly vs. Jerk så bör ni göra det, serien är riktigt underhållande och säsong 6 var en nagelbitare. Ni hittar avsnitten på KanalGratis.se’s YouTube-kanal.

Niklas och jag hade köpt efterfestbiljetten och begav oss till Harry’s där vi inväntade sittningen. Denna till synes ändlösa samling rum tog aldrig slut, stället är mycket större än det ser ut att vara. Restaurangdelen där middagen ägde rum var stor och öppet planerad med flera våningar runt en öppen mitt, lite som en upp och medvänd pyramid kan man säga.

Måttligt med barer.

  

Varenda stol var upptagen när maten serverades.

 

Maten var det inget fel på, hamburgarna var dock kalla men vad förväntade man sig när de skall tillaga i runda slängor fyra hundra burgare? Klyftpotatisen däremot, den var varm och det märkte jag den hårda vägen. Det var i alla fall gott hur som och vi fick sällskap vid vårt bord av de fyra herrarna från Darts monter. Sämst som jag är på namn minns jag så klart inte vad ni heter grabbar. Men trevligt hade jag, det var väldigt uppskattat bordssällskap med mycket skratt och glada historier. 

Tråkigare bild kunde jag ju knappast tagit på maten..

Efter maten hade vi lite soffhäng en stund med Darts-killarna innan vi gick ned till baren två trappor ned men vi blev inte långvariga utan åkte tillbaka till hotellet för att samla krafter inför lördagens mässa. Tommy skall ha stort tack som inte bara skjutsade oss till middagen utan även hämtade oss. Strax efter att vi kom tillbaka till hotellet fick jag ett oväntat meddelande från min gode, franske, vän Alban Regnoult från Lappland Pro Natur, en fiskecamp i Gafsele, norra Sverige. Konversationen löd som följer: 

En oväntad överraskning men trevligt som alltid, Alban! I know you can read it in Swedish, buddy.

Trots diverse stök i korridoren samt närliggande rum av de idrottskillar(?) som också spenderade helgen här somnade vi alla tre till slut. Eller ja, Niklas somnade på två sekunder och sov sedan som en klubbad säl medan Tommy som är lättväckt och jag som har en helt annan dygnsrytm fick kämpa lite mer. Fyra timmars sömn fick jag i alla fall (nästan sammanhängande också) innan klockan ringde vid åtta.

Frukosten på hotellet har jag inte mycket negativt att säga om, det mesta fanns att välja på från kall till varm mat. Niklas kom ur sängen före oss andra och gick i förväg till mässan. Tommy och jag sov till dess att klockan ringde och vid frukosten fick vi sällskap av Alban. Alban skulle bara vara på mässan en kort stund under lördagen men vi missade varandra efter frukosten. Då fredagen inte bjöd på så mycket tid för att se sig omkring fick lördagen bli dagen att orientera sig på och skaka hand med nya och gamla bekanta. 

Erik ”Köttregnbågen” Godée, ett av sportfiskevärldens skönaste skägg med nyköpta tafsar.

Inför denna mässa, precis som förra årets, körde jag en liten mässkampanj på mina nylontafsar och många av de som köpte valde att hämta dom personligen på mässan. En av dessa var Erik Godée, även känd i den virtuella världen som Köttregnbågen. En riktigt trevlig kille från Göteborg som förra året köpte 20 tafsar och nu behövde påfyllning då han ger bort en del till polare för att de skall få prova dom. Nöjd är han och glad är jag för dina betyg till mina tafsar, Erik. Ett sant nöje att träffa dig.

Så gott som hela lördagen spenderades med att prata med folk på mässan och tiden fullkomligen sprang iväg, det blir ju ofta så när man har roligt. En av höjdpunkterna var att få prata med Joe Peterson, mannen bakom True Glide, som åkt hela vägen från Minnesota i USA för att närvara på Sportfiskemässan i sammarbete med KanalGratis.se vars monter han delade. En mer ödmjuk och trevlig kille har jag nog inte pratat med på länge, en sann fröjd att bolla idéer med. Joe hade även med sig ett gäng av sina egengjorda beten som han sålde på mässan. Det är svårt att tro det men på Joes beten ligger det tolv(!) lager epoxylack, det synns inte då lacken ser tunnare ut på hans beten än vad det gör på andra beten med ”endast” tre lager lack. 

A true pleassure meeting you, Joe!

  

Så här i efterhand ångrar jag lite att jag inte slog till.

 

Anledningen till detta är att Joe placerar sina beten i en tryckkammare som suger ut luften och skapar ett vakum. Detta gör att luftbubblorna i lacken försvinner till hundra procent, lacken blir dessutom pressad till max mot betet och mer kompakt (och därmed tunnare) än om den får torka normalt. Som om inte detta vore nog så målar han mellan en del av alla lager lack. Inte konstigt att betena kostar runt tusenlappen när det ligger så mycket jobb bakom och dom dessutom är mycket mer stryktåliga än de flesta andra betena på marknaden. 

Niklas lyckades knipa det sista exemplaret av hans tailbete.

Joe gör även ögonen själv och även här har han lyckats riktigt bra, nästan läskigt bra för pupillerna ”följer” dig med blicken när du vrider och vänder på det. Har ni inte sett Joes beten förut så spana in dom på hans hemsida, True Glide. Ni hittar honom även i ett avsnitt av Svartzonker TV på KanalGratis.se’s YouTube-kanal. Direktlänk här. Du skall ha ett stort tack för den trevliga pratstunden, Joe!

Fick även en längre pratstund med Evelina Henriksen om allt möjligt. Bland annat om derar äventyr i Fly vs. Jerk och historien om hur de blev beskjutna. En intressant dag det där, hoppas ingen annan råkar ut för de personerna som ”försvarade sin vik”… Ja, än är inte den sista idioten begraven. Skönt att Evelina, Claes och kameramannen klarade sig utan skador i alla fall! Grattis till vinsten än en gång. 

Sebastian Eriksson a.k.a. Little Piker kom förbi i precis rätt ögonblick. En trevlig kille vars blogg ni bör läsa!

Det pratades mycket på mässan och jag kommer tyvärr inte skriva om alla som jag pratat med men jag har inte glömt en enda. Här är lite bilder på några av er. 😉 

Mässans skönaste duo, Klas och Robbo.

  

Jag fick till slut skaka hand med Stefan Jarl (TheSpecimenHunter) som satt i MeteBolagets monter och väntade på att lunchen skulle tina.

  

Markoolio, en stor magnet för de yngre sportfiskarna.

  

Vem som sa det roliga minns jag inte men det fick mig och Cecilia ‘Gösdrottningen’ Grönberg att skratta gott.

  

Samt ett ”Jag var inte redo”-foto med Sara Fingal från KanalGratis.se.

Klas Skoglund, eller ThePikeFather som han heter i bloggens värld är som många av er vet den person som med sin blogg fick in mig i denna värld av text och bild. Ett nöje att få ses igen, Klas och tack för pratstunderna. 

Klas ger kameran en mogen look men jag och Claes är inte som alla andra..

Klas köpte även några tafsar av mig detta år också, kul att dom uppskattas. Även Mattias från Svenska Gäddklubben (som jag givetvis förlängde mitt medlemsskap hos under mässan) fick en tafs att prova när han satt vid Klas då han bara fiskar med titan och wire. Dags att upptäcka fördelarna med nylon helt enkelt. Tack för pratstunden, gubbs och tack för de fina orden om knuten på mina tafsar, Mattias. 🙂

En av de personer jag såg fram mot att få träffa i verkligheten är skaparen av facebookgruppen Svenska Abborrfiskare och tillika killen bakom Simpan Rods. Han gör även mina favoritbeteslås! Simon Ljunggren, en riktigt trevlig kille som jag pratade om allt möjligt med, såväl fiskerelaterat som annat. Ser fram mot att få komma ner vid tillfälle och fiska med dig, Simon. Ni som gillar att fiska abborre skall definitivt kolla in hans grupp via länken ovan och likaså ni som är intresserade av customspön till fisket bör spana in Simpan Rods via länken ovan. 

Simon är även en duktig kajakfiskare och befann sig i montern med bl.a. Tommy Lönnebacke.

På betesbyggargatan fanns som vanligt en uppsjö vackra beten och trevliga betesbyggare. Precis som bloggargatan är denna yta en samlingsplats för sociala händelser. Glad stämning och trevliga konversationer är den röda tråden här. 

Jonatan Jörlås, killen bakom XET Lures fotad i sin ovetskap…

…medan vi beundrade hans skapelser. den Blå/Gröna & Silvriga (andra nedifrån) med ”blodstänket” är nu min.

I verkligheten är den mer metallic grön/turkos. Gillar den ”ojämna” folieringen, kommer locka gäddan den här!

Tomas är mannen bakom Gäddgapet och en sann konstnär när det kommer till att snida träbeten och att göra filmer om sina skapelser.

Tomas tolkning av Ge Fan i Våra Vatten-färgsättningen. galet snyggt. Loggan hör till mina favoriter, helt klart.

På betesbyggargatan blev det mycket konversationer och jag tänkte inte så mycket på att fota till er läsare, tyvärr. 

Helt klart den tuffaste färgkartan!

En överblick hur ett träbete blir till, signerad Wolfcreek.

En, i alla fall för mig, ny betesbyggare är Vero Lures. Stefan Elwe är hans namn och jag fick nys om hans verk via Instagram där han går under namnet @verolures. Missade honom under mässan fram till strax innan stängning på söndag och han hade packat ner alla sina beten men packade mer än gärna upp dom igen för att Niklas, Tommy och jag skulle få titta på dom. Det var bra gjort för jag hittade omgående en favorit som jag slog till på. 

Blå och Silver. Definitivt en favoritfärg! Snygga ögon också.

Ett av Stefans beten stack ut mer än andra och hade jag haft pengar hade jag köpt det också. 

Hur läcker är inte denna färgsättning liksom!?

Har ni inte spanat in Vero Lures än så gör det, en trevlig kille och en betesbyggare av rang. Tack än en gång för att du gjorde dig besväret att plocka fram dina beten igen för oss att beskåda, Stefan!

Mälaren Lures tillverkar en rad beten som fiskar väldigt bra och jag fastnade för ett av hans mässbeten 2015. Passande nog nummer 27 vilket är mitt födelsedatum, ännu roligare är att jag fyller just i mars också så det var ett givet köp. 

Denna skall få jobba när solen ligger på. Kolla ögonen!

Hade även turen att springa på herrarna som bildar Brobaits och köpte givetvis på mig en av deras nya gummibeten, Cletus. 

En färgsättning jag inte har i mina lådor sedan tidigare. Ett riktigt läckert bete ni tagit fram, gubbs!

Jag tror jag kommer få grov beslutsångest under kommande fisketurer, för många nya, fina beten att välja mellan.

När jag ändå är inne på ämnet. Hur snyggt är inte Claes ‘Svartzonker’ Claessons mässbete 2015 då? Hutlöst läckert och tillvekade med historia och kärlek utan dess like. Detta projekt startade Claes 2011 och ni som fick tag i ett exemplar har många beundrande och avundsjuka blickar på er nu. 

Bland det vackraste du skapat, Claes!

Tommy lyckades få tag i exemplar nummer två under söndagen den lyckosten, betet till höger på bilden ovan. Så efter att ha haft ett av Claes mässbeten 2015 i handen vet jag vilken dyrgrip det är så vårda den väl, min vän.

Underbara Robbo blev det en kort konveration med också där vi bland annat pratade om hans nya, grymma onlinebutik och om det kommande Streetfiske-eventet i Göteborg i höst som jag planerar att närvara vid. 

Bilden lånad från NyttFiske’s facebooksida.

En annan av våra älskade fiskeprofiler som jag spenderade en del tid med är Fiskkonservator Lubbe. Dels i deras monter på lördagen och söndagen men framför allt efter mässan på lördagen då det visade sig att Lubbe och hans crew bodde på samma hotell, i samma korridor dessutom.

Vi mötte upp en ny bekantskap till mig i hotellets bar och lounge, Fredrik Hjort. En trevlig kille som läser min blogg och är en väldigt begåvad sportfiskare. Fredrik hade dessutom sin båt för allmän beskådan på mässan då han precis köpt den och passade på att hämta den när mässan var slut. När vi satte oss ned i soffhörnan där Fredrik och hans vänner satt hörde jag en bekant röst tjoa mitt namn: Patte, jag skulle precis skicka meddelande till dig men där är du ju..!

Det var Lubbe som satt med sitt crew i den mindre soffgruppen bredvid så vi gjorde plats åt dom i vår hörna. Här satt vi och hade det galet trevligt till någon gång strax efter ett på natten. 

Ninni & Niklas, gängets två nördar. 😉

För att vara rättvis så lyckades jag fota när båda faktiskt satt med mobilerna samtidigt, dom är båda två väldigt sociala och trevliga. Vi pratade om allt möjligt, även Simon Ljunggren gjorde oss sällskap de sista timmarna. 🙂

Ett av ämnena som kom på tal var Normark och deras möjlighet att få en tatuering för 500 kr där pengarna går till fiskevård, denna gång till en gäddfabrik om jag minns rätt. Det fanns fem färdiga motiv att välja på men det var ingen av dom som föll mig i smaken så jag kläckte en idé med Lubbe tidigare under lördagen på mässan som vi pratade mer om i baren. 

Så här kan det se ut när två kloka huvuden slås ihop.

Att höra med dom om de kunde tänka sig att tatuera FKP-GEARS’s Lil’Draugen i stället och för det skulle dom få tusen kronor till fiskevården. Dessutom skulle Lubbe då premiera konceptet med att tatuera sig för fiskevården i sin mässfilm. Men de sa nej och jag förstår deras anledning eftersom de nekat andra att få egna motiv tatuerade så de var av ren princip tvungna att avböja vårt erbjudande. Men det hindrade inte vår plan och jag bokade en tid privat strax efter mässan och gjorde tatueringen i alla fall. 

Lil’Draugen on the skin. Love it!

I skrivande stund har det gått drygt tre veckor nu sedan tatueringen gjordes så snart är den helt läkt.

Under söndagen passade Tommy och jag på att närvara i KanalGratis.se’s monter under deras livesända Open Source Lure Design. Först bands det en gäddfluga på tub med Niklaus Bauer och då varken Tommy eller jag fiskar särskilt mycket med gäddflugor var vi inte delaktiga i dess design. Jag fiskar gäddfluga med bombarda ibland men det är allt. Efter flugan var det dags att designa Storms nya R.I.P Shad Curly Tail (som då ännu inte släppts på marknaden) och här var vi båda väldigt aktivt medverkande. Bredvid Pontus Sjölund vid PhotoShop satt Joe Peterson och bidrog med sin vida kompetens inom betesdesign. Denna Open Source får ni inte missa, jag är ju för bövelen med!

Det var ännu roligare än jag trodde att det skulle vara, nästan så att jag ville överrösta de andra som deltog för att man vill att betet skall få inslag av sina egna idéer, nästan lite beroendeframkallande. Som så mycket annat från KanalGratis.se så har dom ännu en gång tagit fram ett riktigt lyckat koncept! Då jag jobbar kväll har jag inte möjligheten att delta under deras livesändningar klockan 20:00 på måndagar så denna chans såg jag till att ta nu innan den gick mig förbi. Resultatet är en färgkombo jag definitivt kommer fiska med. 

Venom Viper tror jag den nu är döpt till. Skärmdump från KanalGratis.se’s YouTube-kanal.

När betet landar i deras onlineshop vet jag inte men den kommer bli grym. De tidigare designade betena kommer vad jag vet i höst så det gör säkert denna också. Har ni missat deras onlineshop så hoppa dit (när ni läst klart detta inlägg, det är prio #1!) på KanalGratis.se och spana in deras egna färger på bland annat McRubber och Pig Shad. Baby Smolt och Hot Pike är för heta!

Efter denna Open Source-session var det inte mycket tid kvar på mässan så Niklas, Tommy och jag passade på att ta ett sista varv och prata med många av de personer som varit lite mindre tillgängliga under lördagens besöksstorm. Det blev en del grejer med hem från mässan även detta år och nedan ser ni en del av det samt andra bilder som inte kom med i texten ovan. 🙂 

Det första jag köpte på mässan var denna underbara bok.

  

Detta var det sista jag fick med mig från mässan. 21,1 kg-betet från WolfCreek Lures. Bad Ass färgkombo!

Från Lubbe och FKP-Gear blev det lite prylar också. 

I år ska det fiskas abborre!

Lubbe hade ju även med sig sin senaste skapelse, en Big Mouth Bass som han hade i sin monter för allmän beskådan, galet detaljrik. 

Denna skulle sitta fint i vardagsrummet!

 

Inte heller helt fel att vila ögonen på.

  

En keps från Robbo som skal bäras i sommar och en mössa från Simon som jag bär dagligen till dess att det blir för varmt för den är både snygg och skön. 🙂

Det summerar min mässa ganska bra. Jag hade en grym helg och ni är många att tacka för det, många fler än vad som nämns i detta inlägg. Ni är inte glömda. Nu har vi ett års fiske framför oss till nästa Sportfiskemässa, vi ses i Stockholm nästa år om inte innan. 🙂 

Kanske sitter jag på bloggtorget nästa år, kanske inte. Vi ses!

Till nästa gång,
Skitfiske på er!
//Patte

I lördags smet jag och Micke ut på en liten fisketur under förmiddagen. Micke hade massa annat planerat så han kunde bara stanna till 12-tiden. Vi var på plats vid 8 och startade dagen där Micke lurade upp förra helgens gädda. I fredags hade jag förberett flugriggar för bombardafisket samt bytt till mer passande krokar på en del beten från mässan som hade fått för små krokar då jag inte hade rätt storlek hemma. Även det bete som Micke gjort fick nu äntligen krokar, Gamakatsu 3/0 passade perfekt. Denna fisketur tänkte jag satsa mest på bombarda och gäddfluga samt Mickes bete och mina två Dexter Jerk. Var även förbi Söder Sportfiske i torsdags och köpte Wire att göra tafs till flugan av. Givetvis blev det några grejer till, däribland ett nytt spinnspö. Jag har under en tid sneglat lite på Svartzonker Signature Series, 8,6″, 40-140 gr och när jag nu fick klämma och känna på spöt kunde jag inte låta bli. Detta spö skulle visa sig vara det skönaste spö jag någonsin fiskat med. Nu har jag inte provat någon enorm uppsjö av spön men detta spö passar mig helt perfekt! Tidigare använde jag Savage Gear Big Pike >300 gr som också är ett bra spö men alldeles för svampigt för min smak, beten över 100 gr är tungt och känns nästan lite för tunga för spöt trots att det ska palla upp till 300 gr.

Men Svartzonker-spöt är underbart, kastar 140 gr-beten som om de vägde hälften så mycket. Med Big Pike var dessa beten tunga att kasta medan de nu var lekande lätt att dänga iväg dessa bjässar.
Då jag inte kunnat fiska det tidigare så började jag dagen med Mickes bete. Micke startade med jerkbete även han om jag minns rätt. Efter att ha kastat kanske 15-20 min (man tappar ju tidsuppfattningen totalt när man står med spö i hand) känner jag något minimalt i andra änden men tänkte att det var tafsen som ryckte. När betet kommer inom synhåll kommer det dock en fin gädda på ungefär 90(ish) cm och 4-5 kg och spanar in betet, duttar till det lite och glider sedan tillbaka ner i djupet.

Vi nöter vidare men lyckas inte locka fram henne igen. Så vi flyttar oss och betar av olika beten på olika djup men inga känn eller följen någonstans. Micke passar på att få sin vanliga ritual avklarad, fiska fågel. Hans Svartzonker Tail sitter plötsligt fast riktigt ordentligt… I en björk. Micke drar och håller på men betet håller ett stadigt tag om grenen och till slut finns inget mer att göra än att dra och hoppas på det bästa. Men linan smäller och betet hänger nu fyra meter upp och en meter ut över vattnet. Någon annan kommer plocka betet om vi inte får tillbaka det, kanske oturligt nog en nyfiken fågel som skadar sig. Så Micke stoppar kniven i fickan och kramar stammen medan han klättrar upp. Grenarna sitter så pass att det inte går att komma åt grenen där betet sitter så motvilligt måste grenen av. Efter 20 minuters gnagande med kniven i en till synes (och av Mickes flåsande att döma) obekväm ställning kommer grenen med betet ner.

20131007-231807.jpg
Micke 1 – Björk 020131007-232046.jpg

Vandrar efter detta vidare till den plats jag tog mina två PBn på tidigare i våras men efter en tids kastande beslutar vi oss för att gå tillbaka till den plats där jag hade trots allt haft kontakt. Men det enda vi såg i fiskväg var en snipa på knappa kilot som gled förbi nedanför Micke. Klockan närmade sig 12 och Micke var tvungen att bege sig hemåt igen, han hade lovat sin sambo att hjälpa henne med sitt skolarbete och sedan skulle han iväg till Stockholm Beer & Whiskey Festival och dricka Whiskey (en ursäkt jag kan acceptera). 😉

Jag valde dock att stanna kvar och nöta vidare i jakten på det gröna guldet. Detta gjorda jag passande nog nu med en gäddfluga från Niklaus Bauer och Vision i just färgen Grön/Guld hängandes bakom en bombarda, Intermediate, 50 gr. Riktigt kul, och annorlunda, sätt att fiska gädda på. Man kan ju praktiskt taget fiska hur långsamt som helst och flugan har ett underbart, böljande häng. Tog inte lång stund innan Mickes snipa kom upp och attackerade flugan. Det var en riktigt snabb och hård attack men dessvärre krokades han inte då han enbart fick in de bakre 2/3 av flugan i gapet och jag hade inte någon stinger på. Detta skall fixas till nästa gång dock i form av en Bauer Pike Rig.

Efter en tids nötande med bombardan bytte jag tillbaka till Mickes bete igen. Detta bete kommer nog alltid få följa med hädanefter för gången på det är helt galen. När det vevas hem så liksom lunkar det från sida till sida i vida svängar med Belly Flash, lite som en vals på något sätt hur den verkar glida fram i sin egen lilla värld. När man jerkar hem den så beter den sig som en The Pig som tagit lyckopiller och sedan åkt en omgång i en av de där karusellerna som snurrar runt sig själv en miljon gånger. Det går åt sidan, upp ner, vilda Belly Flash och kan jerkas såväl långsamt för att få den att gå långt ut till sidorna och knappt flytta sig framåt eller så kan man få det att gå snabbt utåt/framåt. Svårt att beskriva med ord men som ni kanske märker så gillar jag detta bete riktigt mycket!

Till slut, vid 15:00 så ryckte det till i betesänden och efter ett stenhårt mothugg visade hon sig. Det var dock något konstigt med hennes beteende och jag såg ganska omgående vad som var fel. Hon hade lyckats linda linan runt stjärtspolen och dragit åt. Som tur var såg jag åt vilket håll linan var lindad och den var nog bara lindad ett varv för jag gjorde en vid cirkel med spöt och hon gjorde ett ryck och kom loss, sen var det Game On. Riktigt pigg fisk som bjöd på en intensiv fight, om än kort. Krokarna satt perfekt så det blev ett snabbt gälgrepp och en smidig avkrokning. Sedan fick hon vila i håven medan jag fixade med våg och måttband. Mätning i håven medan hon låg i vattnet samt en snabb vägning, sedan fick hon vila lite till medan jag riggade kameran (mobilen) för en snabb lite video-pose.

20131007-232522.jpg
Grym känsla att ta henne på detta bete. Hon fick mig ganska bra i fingret också, svider fortfarande.20131007-232830.jpg
4,6 kg fördelat på 93 cm. Givetvis C&R.

Ett tips till er som är ute och fiskar själva och vill fota er själva med er fångst:
I stället för självutlösare så placera kameran/mobilen på lämpligt ställe och starta en videoinspelning.
Sedan kan ni stressfritt posera som ni vill och även prova olika poser framför kameran.
Har ni dessutom en mobil med möjligheten att fota ur videon så är det bara att fota den bildruta som ni vill spara.
På de flesta andra mobiler går det att ta en skärmdump efter att man pausat videon med gott resultat.
Använder ni en kamera i stället för mobilen går detta att göra på datorn utan större problem.

20131007-234106.jpg
Så här ser det ut för mig, jag trycker bara på kameraknappen uppe i mitten hemma i lugn och ro efter fisketuren för att spara bilder på mig själv och min fångst.

Detta tycker jag personligen gör själva fotograferandet av fångsten mycket smidigare när jag är ensam och kanske kan det underlätta för några av er andra när ni är ute på egen hand. 😀

Jag nötte vidare och bytte till Dexter Jerk och fick ett följe av en fin fisk i liknande storlek som den jag nyligen släppt åter men det var allt som bjöds innan jag begav mig hemåt. Dexter Jerk är också ett bete som har en trevlig gång och kommer till sin rätt vid riktigt korta jerkrörelser, riktigt hett. Väntar nu på att få hem Pike Rigs till flugorna från Peter Fly Tyer Dahlström inför nästa tur. Han är grym på att göra flugor och annat så spana in honom på facebook!

Till nästa gång,
Skitfiske på er!
//Patte